Reflekterande team

En samtalsmetod som är användbar för exempelvis kollegiehandledning, ärendedragning, problemlösning, ledningsgruppsutveckling mm. Samtalet i gruppen sker i olika steg och de flesta som provar märker skillnaden redan första gången. En av flera fördelar är att deltagarnas röster och tankar blir mer jämbördiga än annars – fler idéer kommer fram och det blir lättare att hitta lösningar. En framgångsfaktor är att följa metoden ganska strikt.

En lämplig gruppstorlek är 4 – 8 personer.

Gör så här:
Steg 1: Presentation
En person gör en kort presentation av det ärende/problem som hon/han vill ha hjälp med. Övriga deltagare i gruppen ska bara lyssna i detta steg.

Steg 2: Klargörande
Gå laget runt och ställ frågor till ärendeägaren för att klargöra problemet. Undvik varför-frågor och ledande frågor. Klargörande frågor börjar med: HUR, VAD, NÄR, VEM, PÅ VILKET SÄTT…

Steg 3: Bekräftande
Gå laget runt och ge positiv återkoppling till ärendeägaren, tala om vad som gjort mest intryck. Ärendeägaren kommenterar inte utan svarar bara med ”tack så mycket” eller något liknande. Inga frågor eller lösningar i detta steg.

Steg 4: Reflekterande
Nu är det dags att reflektera över problemet/ärendet, en i taget, i turordning. Reflektionerna kan vara vad som helst – metodiska, juridiska, tekniska idéer, råd, reflektioner, metaforer, information, poesi. Har man inget att säga säger man ”pass”. Man kan gå laget runt flera gånger – tills alla sagt det de vill säga eller tills man inte har mer tid. På så sätt kan man bygga vidare på varandras idéer och tankar. Ärendeägaren lyssnar tyst och skriver ner det som känns användbart och tankeväckande.

Steg 5: Summerande
Ärendeägaren ger en kortfattad respons på det som sagts genom att ta upp vad som känns mest användbart eller tankeväckande. Ärendeägaren bestämmer ett mål tills nästa gång eller berättar vad han/hon kommer att göra i praktiken som ett resultat av mötet. Sedan är det nästa persons tur att få hjälp av gruppen.

Harry Norman från Bristol Solutions Group i England har utvecklat denna mötesform. Metoden användes ursprungligen i psykologiskt/socialt behandlingsarbete, men har utvecklats för pedagogiska sammanhang.



Kommentera