Sagan om hon och han

”För inte alltför länge sedan i en mellanstor stad i Sverige föddes två barn. Den ena var en flicka, Anna, födseln gick bra och hon lades på mammas bröst. Det andra var en pojke, Gustaf, födseln gick bra och han lades några centimeter från mammas bröst, så att han fick kämpa för att ta sig dit. (Amerikanska och kanadensiska studier visar att pojkar läggs 2-5 cm från bröstet, forskarna menar att det lär pojkarna att kämpa mer än flickorna.)

De växte och utvecklades som barn gör, åt, sov och skrek. När Gustaf skrek tolkade de det som ilska och föräldrarna försökte ge honom det han ville ha.

När Anna skrek tolkades det som ledsenhet och hon tröstades. (Enligt Jämos handbok om könsmobbning i skolan XY XX, är detta den vanligaste reaktionen till barn skrik.)

Så skulle de döpas. Anna fick ett kort från mormor där det stod:

”Ett näpet litet flickebarn har påbörjat sitt liv – så vacker som hon föddes så vacker ska hon bli. Varma lyckönskningar Mormor”

Gustaf fick också kort från mormor där det stod:

”Ett gossebarn har tagit klivet in i denna värld. Han har fått smak på livet och önskas lycka på sin färd. Varma lyckönskningar Mormor”

(Inköpta på Åhléns i juni 2003, finns i flera motiv med samma text.)

Anna och Gustaf började på förskola och där blev de ombedda att ta med extrakläder eftersom det ibland händer toalettolyckor. Anna tog med rosa trosor och topp och Gustaf tog med blåa kalsonger med dinosaurier.

Anna fyllde fem och hade kalas hemma med sina kompisar från förskolan, hon fick ett etui med ringar och armband, en för varje dag, ”Quality kids jewelry fancy bracelet”

Gustaf fyllde också fem och fick presenter, han fick ett verktygsetui med tång och bräda ”do-it-yourself, tools set”. (Både underkläder och leksaker inköpta på Åhléns i juni 2003)

Livet går vidare och Anna och Gustaf börjar skolan. Anna som är en lugn flicka får sitta mellan två bråkiga killar medan Gustaf som också är lugn får sitta själv för att kunna koncentrera sig. Åren i skolan är jobbiga både för Anna och Gustaf. Anna blir hjälpfröken, och blir därför retad av de andra barnen och kallas kärring, i tonåren gör hon uppror mot det, klär sig utmanande och sminkar sig ordentligt, då blir hon kallad hora.

Gustaf som är lugn får inte vara med pojkarnas lekar och spel, kallas tråkmåns och mes, i tonåren gör han upp med det genom att intressera sig för kläder, frisyrer och musik, nu blir han kallad bögjävel och modelejon.

Under hela sin uppväxt ser Anna och Gustaf bilder i (2-3000/dag enl. Scb) reklam, tv, tidningar – alla som talar om hur tjejer och killar ska vara.

Som flykt från skolan går Anna och Gustaf på scouterna. Där har alla på sig samma kläder och det känns bra för Gustaf, för Anna är det jobbigt eftersom skjortan inte passar.

Som patrullscout slutar Anna eftersom hon tycker det är jobbigt på scouterna, hon vet inte hur hon ska klä sig och smink verkar inte vara tillåtet. Även Gustaf slutar eftersom inga tjejer är kvar och han tycker det är roligare att prata med tjejerna.”

161 74-1024x572

Texten är hämtad ut materialet: Hon och han, samlade övningar, Svenska scoutförbundet 2006.



Kommentera