Hörsägen

Den här övningen passar att göra i en lite större grupp och påminner en del om den klassiska viskleken. Syftet är att visa på hur svårt det faktiskt är med kommunikation och hur viktigt det är att vara källkritisk. När vi hör något berättas kanske vi ska ta den versionen för vad den är, det vill säga en version av vad som har hänt. En hörsägen, inte en absolut sanning…
(Tack Anna Gunnarsson för tipset!)

Gör så här:
Välj ut en berättelse på några meningar om vad som helst men med flera olika detaljer. Till exempel en artikel från en tidning. Du ber ca 5 personer lämna rummet och övriga är kvar.

En person får sätta sig på en stol som du ställt fram. Resten är publik. Du läser upp hela berättelsen för den utvalda personen (fast publiken hör ju också).

När person 1 har hört historien ber du en av personerna som gick ut att komma in. När person 2 kommer in och är det dags för person 1 att återberätta berättelsen du läste upp.

Därefter sätter sig person 1 i publiken.

Ytterligare en person kallas in och nu är det dags för person 2 att återberätta berättelsen.

Fortsätt på samma sätt tills sista personen kallas in. Denna person får höra berättelsen av person 4 och sedan återberätta en slutversion för alla i rummet.

Reflektera tillsammans efter övningen. Hur ändrades historien? Varför blev det så? Finns det något att lära sig av övningen?

 

Läs resten av inlägget »


Samtalsregler

Hur har ni det med kommunikationen på jobbet? Känns era möten meningsfulla och effektiva? Skapar ni förståelse och dialog? Får alla komma till tals?
Det kanske är dags att ni i arbetsgruppen bestämmer er för ett antal samtalsregler!
Med samtalsregler är det lättare att skapa en kommunikation och ett klimat där vi kan mötas och verkligen lyssna på och förstå varandra. Som inspiration delar jag här de samtalsregler som Samtalsaktivisterna använder sig av. Läs resten av inlägget »


Guldkornsdialog

För ett tag sedan var jag med och ledde en konferens där erfarenhetsutbyte var ett önskemål. Vi hade ganska knappt om tid så jag planerade efter det. Vi gjorde så här:

1. Då deltagarna redan var indelade i grupper om ca 4 personer vid småbord (sedan övningen innan) så fick de sitta kvar så. Då slapp vi lägga tid på ny gruppindelning och förflyttning.

2. Grupperna fick denna instruktion: Läs resten av inlägget »


Presentation med styrkekort

För en tid sedan hade jag ett uppdrag där deltagarna – som var kollegor och vanligtvis utspridda över landet – hade en önskan om att få utbyta erfarenheter. Vi hade inte oceaner av tid, men jag ville ändå inleda med en startövning som öppnade upp och gjorde att de lärde känna varandra lite mer. Det är alltid lättare att ha dialog om erfarenheter – båda bra och dåliga –  om deltagarna känner sig trygga i gruppen.
Vi använde styrkekorten och gjorde så här: Läs resten av inlägget »


Variant på speeddating

Speedmingel  är en favoritövning! Men ibland finns det inte plats eller är inte lämpligt av någon annan orsak med ett stående mingel. Ett alternativ då är att göra ett sittande mingel, av typen speeddating.
En bra sak med denna variant är också att du som ledare ser till att alla faktiskt får prata med alla. Vid stående fritt minglande finns alltid möjligheten för deltagare att välja att enbart prata med de man redan känner. Så – som alltid – fundera på syftet med övningen och välj variant (stående eller sittande) beroende på det.

Gör så här:
Ställ stolar (samma antal som deltagarna) i två cirklar, en yttre och en inre. Den inre cirkelns stolar ska vara vända mot den yttre – så att deltagarna kan sitta ansikte mot ansikte. Läs resten av inlägget »


Vems styrka är det här?

Något de flesta grupper behöver förbättra eller öka är den positiva feedbacken till varandra. Det kan ni träna i en övning med styrkekort. Det man tränar blir man bra på! Den här övningen tränar också gruppen i att komma överens, att samarbeta.

Övningen funkar bäst för grupper om 3-7 personer, så är ni fler än så, dela in er i flera mindre grupper.
Varje grupp behöver en kortlek var (alternativt att ni delar kortlekarna på hälften och jobbar med en halva i taget, när ni är klar med den byter ni sedan med ett annat bord – på så vis får ni jobba med hela kortleken/alla styrkorna).

Läs resten av inlägget »


Det roligaste jag vet är att jobba med teambuilding!

Att se en grupp förvandlas är fantastiskt! Ibland syns det direkt framför mina ögon, ibland blir det tydligt i utvärderingen att aktiviteten gjort skillnad. Extra roligt är att få feedback i efterhand om att ”någonting hände”, det är roligare på jobbet nu, vi har mer energi och idéer!

Kan man underlätta en grupprocess med teambuilding?
Svaret är ja! En av framgångsfaktorerna för att en grupp ska utvecklas till ett effektivt team är kunskap om grupputvecklingsprocessen. Av den anledningen har jag alltid med ett pass med teori. Alla medlemmar i gruppen behöver ha samma kunskap och utgångsläge. Det ger en känsla av kontroll och förståelse även när samarbetet inte fungerar optimalt. Det ger även medlemmarna kunskap om vad de själva som individer kan göra för att hjälpa utvecklingen på traven.

Olika grupper behöver olika saker – vad behöver din grupp?
jumping_ropeAlla som jobbar tillsammans har nytta av att med jämna mellanrum utveckla samarbetet och samhörigheten. Se bara till att det blir en teambuilding som är anpassad till det din grupp behöver utveckla. Gruppens behov och ert specifika syfte med teambuildingen ska styra upplägget och val av metod och övningar. Teambuilding kan ha olika fokus, till exempel värderingar, kommunikation eller konflikthantering. Det kan handla om att få samsyn på mål och syfte med gruppens verksamhet eller enbart att ha kul tillsammans! För en nybildad grupp handlar det mesta om att lära känna varandra. Vilka är vi? Vad har vi för styrkor? Hur kompletterar vi varann? Där har genomtänkt och planerad teambuilding sin självklara roll. Grupper där medlemmarna arbetat ihop länge kan också ha nytta av denna typ av insatser för att få ny energi och öka delaktigheten. Till exempel för att påminna sig om det gemensamma uppdraget eller för att få syn på och åtgärda det som hindrar gruppen från att samarbeta så effektivt som möjligt.

Grupper med stark sammanhållning klarar det mesta
images-7
Ju tuffare uppdrag och svårare arbetsuppgifter gruppen har, desto mer gruppkänsla och djupare relation krävs för att medlemmarna ska ha kapacitet att ta sig an och lyckas med sina uppgifter. När man känner till och förstår varandras grundläggande behov, styrkor och svagheter samt vilka roller och funktioner alla har blir det lättare att nätverka och hjälpa varandra. När deltagarna visar omsorg och stöttar varandra blir gruppen effektivare och arbetsglädjen ökar. Det blir också lättare att ha fokus på arbetsuppgifterna. I en grupp som inte kommit så långt i sin utveckling har individerna mest fokus på sig själva och risken att medarbetarna upplever att arbetet och uppgifterna blir dem övermäktiga är stor. Att känna att man är flera som delar på ansvaret och att ha människor runt sig som man kan vända sig till när man behöver stöd gör att arbetsbördan känns lättare och minskar stressen.

Från otrygga till trygga grupper
swinging_around
I en otrygg grupp lägger deltagarna ofta stort fokus på att inte göra fel, istället för att lägga fokus på att göra rätt saker. Även när man är motiverad och vill dela med sig av sin kompetens är det inte säkert att det är så lätt, på grund av kommunikationssvårigheter. Många arbetsgrupper presterar ofta långt under sin potential på grund av detta.
När gruppen är trygg och vet vilka regler och normer som gäller, är det lättare att vara kreativ och våga ta risker.
När deltagarna får tillfälle att kommunicera och fördjupa gruppkänslan kan man säga att gruppen ”synkroniserar och kalibrerar” sig. Genom detta skapas samsyn på uppdrag och utmaningar och gruppen kan jobba åt samma håll. Tiden ni investerar för teambuilding leder till ökad produktivitet och trivsel.

Hur jobbar jag?
Genom övningar, reflektion, dialog och teori bygger vi kunskap, ökad tillit, öppenhet och rakare kommunikation. De viktiga arbetsrelationerna stärks och fördjupas och gruppens deltagare får större förståelse för varandras värderingar. Detta ger förutsättningar för smidigt samarbete, #arbetslycka och effektivt teamarbete.

Praktiska förutsättningar för en teambuildingaktivitet Läs resten av inlägget »


Kommunikationsövning

Den här övningen är ett bra val som inledningsövning/presentationsövning i en grupp där ni till viss del redan känner varandra. Övningen tränar gruppens förmåga till aktivt lyssnande och utvecklar kommunikationsförmågan och öppenheten i gruppen.

playmobil-451203_960_720Placera en hög med Styrkekort mitt på bordet. Gå sedan laget runt och låt en person i taget ta ett styrkekort. Uppgiften nu är att läsa vad som står på det kort man valt och sedan säga något om vad man tänker kring denna styrka.

Till exempel:
Är det något jag vill utveckla?
Är det en styrka som är viktig för oss i vårt arbete?
Vad associerar jag till?
Vad hände sist jag använde mig av den här styrkan?

Ja, ordet är fritt för den som står i tur att säga något om sitt styrkekort!

Läs resten av inlägget »


Opera – sjung ut!

opera

Här kommer ett förslag på struktur för ett personalmöte, eller i alla fall en del av ett möte! Metoden ger stor delaktighet, alla får komma till tals. Ni fångar upp vad som är aktuellt just nu och får direkt en enkel to do-lista. Läs resten av inlägget »


Härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker

härskartekniker
”Härskartekniker finns där människor möts”

Citatet ovan kommer från Berit Ås, norsk professor i socialpsykologi, som i slutet av 70-talet identifierade fem härskartekniker som hon såg användes av män mot kvinnor. Berit Ås satt som folkvald politiker i Stortinget (den norska riksdagen) men upplevde trots denna maktposition att hon och de andra kvinnorna inte blev lyssnade på i samma utsträckning som männen. Under ett möte med några partikamrater började hon skriva ner allt som hände. Det som tidigare bara varit en känsla blev tydligt; männen vid hennes sida vände sig faktiskt bort eller började pyssla med annat när det blev hennes tur att få ordet. Ås fortsatte att göra observationer och såg tydliga mönster i möteskulturen; det fanns informella maktstrukturer som krympte kvinnornas handlingsutrymme.
Ås formulerade utifrån sin studie de fem vanligast förekommande härskarteknikerna: Osynliggörande, Förlöjligande, Dubbelbestraffning, Undanhållande av information och Påförande av skuld och skam.
Sedan dess har ytterligare teorier och tekniker utvecklats av andra forskare och författare och fokuserar på hur vi alla, både män och kvinnor, både medvetet och omedvetet, kan utöva härskartekniker. Vi har alla ett ansvar för att minimera och motarbeta härskartekniker, men som ledare för en grupp – exempelvis som chef eller lärare – har du ett extra stort ansvar för att identifiera, förebygga och motverka härskarbeteende, både hos dig själv och hos andra. För att lyckas med detta behöver du kunskap om härskartekniker samt lära dig effektiva motstrategier och bekräftartekniker.
I det här inlägget presenterar jag de första fem härskarteknikerna som Ås identifierade samt hur du kan bemöta och förebygga att de uppkommer.

Härskartekniker syftar på olika sociala manipulationer varmed en grupp eller person behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot människor ur andra grupper eller gentemot en enskild individ. De beskriver olika beteenden, gester och ord som används för att trycka ner och förminska andra för att själv få övertag. De är subtila sätt att bevara och/eller skapa ojämlika maktförhållanden. De förekommer både medvetet och omedvetet i alla grupper och sammanhang. Vi har alla både blivit utsatta, och själva utsatt andra.

Motstrategier är konkreta tips hur man kan värja sig när man blir utsatt, det du kan göra för att bemöta och oskadliggöra ett upplevt härskarbeteende.

Bekräftartekniker är det du använder för att förebygga och motarbeta att härskarbeteenden förekommer, helt enkelt ett smart sätt att förändra sociala klimat och skapa en god arbetsmiljö där människor trivs och samarbetar. Läs resten av inlägget »