top of page

"Benjamin Franklin effekten"

Uppdaterat: 1 juni 2018

Visste du detta?


En person som tidigare har gjort någon en tjänst kommer mer sannolikt att göra den personen ytterligare en tjänst, än om de istället hade fått ta emot en tjänst från samma person. Detta gäller även omvänt: en person som skadar någon annan, kommer med större sannolikt att skada den individen igen, än att offret kommer att ge igen.



Benjamin Franklin (1706-1790) var en amerikansk vetenskapsman och politiker. Som alla politiker skaffade han sig både vänner och ovänner under sin valkampanj. Han vann valet och hans störste meningsmotståndare var inte särskilt förtjust i Franklin. Franklin, å andra sidan, tänkte att det var bättre att ha denne man som vän än som fiende. Han skrev därför ett brev till sin motståndare och bad om en tjänst. Han ville låna en sällsynt bok, som Franklin visste att den andre mannen ägde. Meningsmotståndaren blev väldigt smickrad och skickade genast boken till Franklin, som läste boken och skickade tillbaka den. När de träffades nästa gång gick den forne fienden genast fram till Franklin och de hade ett trevligt samtal om bland annat boken. Efter detta blev de två mycket goda vänner och förblev så till sin död.


"Benjamin Franklin effekten" har provats i många vetenskapliga studier. En av dessa studier utfördes på University of North Carolina, där försökspersonerna fick använda sig av två olika inlärningsmetoder. Den ena metoden gick ut på att den som var "lärare" skulle berömma och uppmuntra sin "elev", när denne slog den rätta takten (positiv förstärkning). I den andra metoden skulle "läraren" kritisera och förolämpa "eleven", så fort den gjorde fel (bestraffning). Vilken metod som de skulle använda på vilken elev lottades slumpmässigt. När testet var genomfört fick "lärarna" fylla i ett formulär om sina "elever". De som hade fått beröm, tyckte "lärarna" om väldigt mycket. De uppfattades enbart positivt, medan de "elever" som de hade kritiserat inte alls uppskattades, utan uppfattades som otrevliga.

 Slutsatsen av den här och många andra studier på ­ämnet är därmed: Din attityd gentemot någon formas av hur du beter dig mot den. I den ordningen, och inte tvärtom.


Kort sagt: Om du gör något snällt för någon, kommer du att tycka bättre om den personen.


Wow. Vad väntar vi på egentligen? Vi kan själva se till att få arbetskamrater, familjemedlemmar, klasskamrater och grannar som vi gillar!

bottom of page