Hur behandlar vi oss själva egentligen? Älskar vi oss själva lika mycket som vår partner, våra vänner? Är vi lika överseende, tålmodiga, generösa och förlåtande mot oss själva som vi är mot människor runt omkring oss?
Den här övningen, som är lite av ett tankeexperiment, fick i alla fall mig att fundera...
Tänk dig att du skulle gå i parterapi med ditt inre själv. Vad tror du att din andra hälft skulle ha att säga om din del i relationen om den fick chansen? Kanske en hel del missnöje över ditt bemötande. Här är några exempel på hur det skulle kunna låta:
- Du verkar inte tycka att jag är tillräckligt bra som jag är.
- Du lyssnar inte på mina drömmar om vad jag vill göra, du verkar bara bry dig om vad alla andra tycker.
- Du klagar ibland på att jag är ful, tjock eller gör fel. Det sårar mig mer än du förstår.
- Du försvarar mig inte heller när andra kritiserar mig. Snarare håller du med och förstärker kritiken!
- Sällan gör vi något riktigt kul tillsammans.
- Du säger aldrig att du älskar mig! Jag visar det hela tiden, men du visar sällan något tillbaka.
(Källa: Jenny Eklund)
Hur gick det för dig i tankeexperimentet? Finns det förbättringspotential i relationen till dig själv? Fundera på, vad behöver du mer av för att bli en ännu bättre vän med dig själv? Kanske finns det någonting du kan göra redan idag? Vänd på punkterna ovan och sätt igång!
Att bli sin egen bästa vän är ett sätt att förbättra sina övriga relationer! Du får kraft och energi att vara en förebild, ledare, förälder, vän, partner...