Greven och grevinnan

Uppdaterad: 1 jun 2018



Dilemmasagan "Greven och grevinnan" används på många olika sätt. Syftet kan vara att diskutera hur olika vi tycker när det kommer till moral, att belysa makt och genus eller att visa på hur mycket vi själva bygger in i en historia för att göra den begriplig. Sagan kan också användas för att inleda en diskussion om mänskliga rättigheter. Då gör du så här:


Läs sagan långsamt och med inlevelse, så att varje ord och varje skiftning i berättelsen blir tydlig. Medan du läser bör deltagarna sitta bekvämt en bit ifrån varandra i rummet.


"Just som den svartsjuke greven skulle ge sig ut på en lång resa sade han varnande till sin unga hustru: ”Du får inte lämna slottet så länge jag är bortrest. Om du gör det kommer jag att straffa dig när jag kommer tillbaka!”


Dagarna gick, grevinnan började känna sig alltmer ensam och övergiven, och trots sin makes hotelser beslöt hon sig för att hälsa på hos sin älskare, som bodde i en liten stuga ett stycke från slottet. Det stora slottet låg på en ö i en stor bred och strid flod. En vindbrygga förband ön med fastlandet vid den smalaste delen av floden. ”Jag tror inte att min man kommer tillbaka före skymningen”, tänkte hon och lät sänka vindbryggan. Efter att ha tillbringat åtskilliga timmar tillsammans med sin älskare återvände grevinnan till slottet. Hon fann att vindbryggan spärrades av en väktare med draget svärd. Han ropade med högt röst:

-Försök inte att komma över vindbryggan Ers höghet. Om ni ändå gör det måste jag döda er. Det har greven beordrat!

Grevinnan skälvde till av skräck. Vad skulle hon ta sig till?


Hon kom på att om man bara tog sig över vattnet kunde man klättra in genom ett fönster på baksidan av slottet. Hon gick till färjkarlen vid floden, förklarade sin situation och bad honom att ro henne över floden i sin båt.

- Jag är villig att hjälpa er, men det kostar fem silvermynt, sade färjkarlen.

- Men jag har inga pengar med mig nu. Låt mig betala dig senare, bad grevinnan.

- Så tråkigt, svarade färjkarlen. Jag ror inte för skojs skull. Jag har fru och barn att försörja. Inga pengar ? ingen åktur.


Grevinnan återvände till sin älskare och bad honom om pengar.

- Jag kan inte hjälpa dig. Visst har vi en liten romans, men jag tänker inte ruinera mig på grund av dig, svarade han.

Grevinnans fruktan växte alltmer. Hon sprang till sin vännina och vädjade desperat om att få låna pengar så att hon kunde betala färjkarlen.

- Om du inte hade varit otrogen mot din man hade detta aldrig behövt hända, sade väninnan. Jag kan inte låna dig pengar. Du har själv försatt dig i situationen och får själv klara dig ur den.

Skymningen föll och grevinnan insåg att hon uttömt alla sina möjligheter. Hon beslöt att återvända till slottet och göra ett sista desperat försök att komma in. Hon tog några snabba steg för att smita förbi väktaren, men han var redo. Hans svärd genomborrade grevinnan och hon föll död ner på vindbryggan."



Vem är mest skyldig till grevinnans död?


Skriv upp sagans sex huvudpersoner Greven, Grevinnan, Älskaren, Väktaren, Färjkarlen och Väninnan på tavlan.


Varje deltagare ska nu rangordna personerna från 1-6 där 1 står för den mest skyldiga för grevinnans död, 2 för den som är näst mest skyldig etc.


Efter en stund delar du in deltagarna i grupper om cirka 3-5 personer, de ska nu komma fram till en gemensam lista. Helst ska de enas inom gruppen, men om det inte går så får de nöja sig med att notera avvikande uppfattningar. Poängtera att de inte ska rösta, utan de ska dela med sig av sina tankar och motiveringar till rangordningen. Låt dem diskutera i ungefär 10-15 minuter.


Avbryt diskussionen och be deltagarna lista sina utgångspunkter i bedömningen (moral, otrohet, makt, osv osv). För upp alla gruppers utgångspunkter upp på tavla/blädderblocket. Vilka utgångspunkter var starkast och varför? Våra kontroverser och konflikter beror ofta på att vi inte förstår varandras utgångspunkter.


Som sista del i övningen ber du deltagarna att lämna sina egna utgångspunkter och enas om en enda - de mänskliga rättigheterna. De skall nu göra en gemensam bedömning av skuldfrågan utifrån den Universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. De får inte föra in andra aspekter in i berättelsen. Hur blir listan då?


Här kan det vara bra att påminna om de mänskliga rättigheterna, en lättläst version finns här.


Troligen landar nu grupperna i en och samma rangordning. Det blir nämligen svårt att motivera något annat än att grevinnan har minst skuld och greven har mest skuld, när vi utgår från de mänskliga rättigheterna. Framgångsfaktorn är att vi människor behöver vara förenade kring något viktigt för att komma överens!


Hur skulle det vara i våra samhällen om vi alltid strävade efter att agera efter de mänskliga rättigheterna?



Stort tack Marco Helles för inspiration till inlägget och för att du öppnat mina ögon för betydelsen av MR.


Webbutikens allmänna villkor och betalningsmetoder

© 2023 by Metodbanken. Design by Webular.

  • Facebook - Grå Circle
  • Twitter - Grå Circle
  • Instagram - Grå Circle
0