"Härskartekniker finns där människor möts"
Citatet ovan kommer från Berit Ås, norsk professor i socialpsykologi, som i slutet av 70-talet identifierade fem härskartekniker som hon såg användes av män mot kvinnor. Berit Ås satt som folkvald politiker i Stortinget (den norska riksdagen) men upplevde trots denna maktposition att hon och de andra kvinnorna inte blev lyssnade på i samma utsträckning som männen. Under ett möte med några partikamrater började hon skriva ner allt som hände. Det som tidigare bara varit en känsla blev tydligt; männen vid hennes sida vände sig faktiskt bort eller började pyssla med annat när det blev hennes tur att få ordet. Ås fortsatte att göra observationer och såg tydliga mönster i möteskulturen; det fanns informella maktstrukturer som krympte kvinnornas handlingsutrymme.
Ås formulerade utifrån sin studie de fem vanligast förekommande härskarteknikerna: Osynliggörande, Förlöjligande, Dubbelbestraffning, Undanhållande av information och Påförande av skuld och skam.
Sedan dess har ytterligare teorier och tekniker utvecklats av andra forskare och författare och fokuserar på hur vi alla, både män och kvinnor, både medvetet och omedvetet, kan utöva härskartekniker. Vi har alla ett ansvar för att minimera och motarbeta härskartekniker, men som ledare för en grupp - exempelvis som chef eller lärare - har du ett extra stort ansvar för att identifiera, förebygga och motverka härskarbeteende, både hos dig själv och hos andra. För att lyckas med detta behöver du kunskap om härskartekniker samt lära dig effektiva motstrategier och bekräftartekniker.
I det här inlägget presenterar jag de första fem härskarteknikerna som Ås identifierade samt hur du kan bemöta och förebygga att de uppkommer.
Härskartekniker syftar på olika sociala manipulationer varmed en grupp eller person behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot människor ur andra grupper eller gentemot en enskild individ. De beskriver olika beteenden, gester och ord som används för att trycka ner och förminska andra för att själv få övertag. De är subtila sätt att bevara och/eller skapa ojämlika maktförhållanden. De förekommer både medvetet och omedvetet i alla grupper och sammanhang. Vi har alla både blivit utsatta, och själva utsatt andra.
Motstrategier är konkreta tips hur man kan värja sig när man blir utsatt, det du kan göra för att bemöta och oskadliggöra ett upplevt härskarbeteende.
Bekräftartekniker är det du använder för att förebygga och motarbeta att härskarbeteenden förekommer, helt enkelt ett smart sätt att förändra sociala klimat och skapa en god arbetsmiljö där människor trivs och samarbetar.
1. Härskarteknik: Osynliggörande
Att inte se, inte höra och inte tilltala. Det är ett effektivt sätt att utestänga, förminska och tysta människor. Osynliggörande försiggår när personer blir bortglömda, förbigångna eller ”överkörda”. Den som ingen lyssnar till blir maktlös och oskadliggjord. Osynliggörandet sker oftast utan ord, genom gester och bristen på gester och kroppsspråk. När en person med hög status osynliggör någon följer andra efter. Människor som blir utsatta tappar sin identitet eller känner sig mindre värda, oviktiga och betydelselösa.
Så här kan det gå till:
- Deltagarna bläddrar i papper medan du talar.
- Du säger något men mötet fortsätter som om att inlägget aldrig har skett.
- Ditt område anses inte lika intressant som de andras, du får mindre utrymme på mötet.
- Någon annan tar åt sig äran av dina förslag.
- Dina åsikter ”stämmer inte” med resten av gruppen. När de pratar med varandra tittar de enbart på varandra eftersom de förstår varandra bättre.
Motstrategi: Ta plats
Undvik offerposition och kräv lugnt att bli sedd och lyssnad till. Agera direkt och uppmärksamma det otrevliga beteendet genom att säga ”Det där var inte ok”, eller ”Hörde jag rätt? Sade du verkligen …”, ”Menar du verkligen att…?”. Bättre att använda frågor än en direkt anklagelse. Det går också att använda humor för att avväpna, till exempel ”Oj, nu glömde du visst att presentera mig, men sånt kan hända även den bäste.”
Bekräftarteknik: Synliggörande
För att bidra till en motsatt kultur där osynliggörande inte förekommer är det viktigt att ta människor i sin omgivning på allvar och visa att man bryr sig. Synliggörande handlar om att ge personer bekräftelse och uppskattning för sina idéer, till exempel att benämna vid namn: ”Som Kim sa tidigare”. Den som synliggör andra sprider positiva ringar och blir på så sätt själv synlig. Ett bekräftande beteende sätter standard för gruppen – det blir betydligt svårare att omedvetet osynliggöra någon om andra hela tiden motverkar det. Använd mötesmetoder som gör det lättare för alla att bli hörda och lyssnade på, till exempel gå laget runt och låt alla tala till punkt istället för att lämna ordet fritt.
2. Härskarteknik: Förlöjligande
Ett härskarbeteende där man behandlar människor som löjeväckande, inkompetenta och otillräckliga. Det består av hån, kommentarer, sarkasm och nedsättande skämt eller jargong. Någons argument framställs som löjliga och oviktiga. Den som utnyttjar den här härskartekniken har skrattarna på sin sida. Eftersom det är en obehaglig upplevelse att bli förlöjligad väljer den som blir utsatt ofta att anpassa sig för att smälta in och inte synas. Det är vanligt att man känner sig värdelös och tystnar för att slippa miner och kommentarer.
Så här kan det gå till:
- Någon gör sig lustig på din bekostnad, skojar eller kanske anmärker på ditt utseende.
- Du blir avfärdad - åsikter och förslag slås ned med: ”Så kan man inte tänka/säga/göra!”
- Du blir klappad på huvudet och kallas för lilla vän, flicka lilla, lilla gubben/gumman.
- Beteendet kan vara subtilt - ett leende, en axelryckning eller att vända sig till någon annan i ett samtal.
- Den utsatta tvingas skratta med för att visa att man tål snacket och är en i gänget - eller ge tillbaka med samma mynt. Den som inte kan, orkar eller vill hänga på i generaliseringarna stöts lätt ut, med en stämpel som "känslig" eller "humorbefriad".
Motstrategi: Ifrågasätt
Skratta inte med när någon skämtar på din eller någon annans bekostnad, bryt och analysera: ”Vänta nu, vad var det du sa?” eller ”Nu skrattade ni bort något som jag tycker är viktigt”. Försök hålla dig lugn och logisk och gör klart att beteendet inte accepteras. Det kan fungera att kommentera att härskartekniken används. Tar man fram härskarteknikerna i ljuset blir det svårare att upprätthålla dem. Säg till exempel ”Jag tycker det är farligt med sådana skämt, eftersom många kan tycka att de är obehagliga. Det kan vara bra att tänka på nästa gång.”
Bekräftarteknik: Respektera
Motsatsen till en kultur där man förlöjligar varandra är en kultur där man respekterar och stöttar varandra. För att skapa det bör man ta fram spelregler i gruppen som deltagarna är beredda att följa. Man vet då vad som gäller och vad som sker om någon bryter mot reglerna.
För att förstärka den goda kulturen kan man som ledare uppmuntra alla att alltid våga fråga om de undrar något samt bemöda sig om att förklara så att alla förstår. Föregå själv som gott exempel och understryk att ”det finns inga dumma frågor”. Istället för att förlöjliga, kritisera eller avfärda idéer och förslag som du inte tycker är bra – ta förslagen och idéerna på allvar. Alla idéer är värda att tänkas på. De kan antingen utveckla nya tankebanor och inspirera till nytänkande eller utvecklas och bli bra även om det vid första anblicken inte verkar så.
3. Härskarteknik: Undanhållande av information
Medvetet eller omedvetet undanhålls information från en eller flera individer till exempel på arbetet. Att inte få tillgång till nyheter, möteshandlingar, protokoll, utskick eller inbjudningar kan leda till att det till exempel blir för sent att agera eller att man agerar på fel sätt i en fråga. Diskussioner kan också förekomma och beslut kan ibland tas i informella sammanhang dit alla inte har tillträde (i herrbastun, på after work osv.) Upplevelsen att andra har mer information kan vara obehaglig och känslan av att beslutet redan har tagits någon annanstans är förvirrande. Man kan börja tvivla på hur man uppfattar saker.
Varför blir det så här? Kunskap, fakta och information ger makt. De som har makt vill inte gärna lämna ifrån sig den. De som undanhåller informationen kanske rättfärdigar härskarbeteende med att ”det går snabbare om vi inte involverar alla i det här beslutet”. Men undanhållande av information är ett effektivt sätt att skapa en hierarkisk struktur och dåliga relationer inom gruppen.
Så här kan det gå till:
- Alla andra deltagare har fått förberedelsematerial till mötet utom du.
- Kollegor låter en förstå att det har varit ett möte där man borde ha varit med, men du blev inte inbjuden.
- ”Alla andra” pratar om något som om det vore självklart, men du vet inte vad det handlar om.
- Beslut som skulle fattas vid mötet har redan beslutats i informella sammanhang, dit inte alla berörda haft tillträde.
Motstrategi: Kräv korten på bordet
Påpeka att du inte har fått all information. Du är inte dum, någon gör dig dum genom att undanhålla information. Utgå dock alltid ifrån att det inte är avsiktligt, om du inte är helt säker på motsatsen. ”Vad bra att ni diskuterat detta, nu kan ni informera mig så kan vi bestämma sedan.”
Bekräftarteknik: Informera
För att inte själv tillämpa ”undanhållande av information” bör man sträva efter att alla alltid ska veta så mycket som möjligt och vara noga med att informera och inkludera alla berörda i beslutsprocesser. När beslut fattas över våra huvuden är det lätt att känna sig förbisedd och kanske till och med kränkt. Det kan gälla både i den privata och i den professionella sfären. Förutsätt inte att alla har samma information som du har – se till att alltid berätta bakgrunden till det ni talar om eller ska besluta om. Det gäller att vara uppmärksam på blyga och tystlåtna. Gör det till en vana att alltid förklara så mycket som möjligt - på så sätt får ni också en gemensam bild av frågorna.
Undvik att hålla diskussioner utanför mötestid när inte alla är med, då finns det risk att några inte får möjlighet att påverka. Uppstår tillfällen då man inte kan låta bli att diskutera något kan man i efterhand skicka iväg några rader om det som sagts, som ett sätt att göra alla delaktiga.
4. Härskarteknik: Dubbelbestraffning
En härskarteknik som innebär att man försätts i en situation där man nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ man väljer. Om man engagerar sig tar man för mycket plats. Om inte, är man tråkig, passiv och tar inget ansvar. Att bli straffad hur man än gör, kan leda till att man lägger ner mycket tid och energi på att försöka ”göra rätt”, vilket leder till att man låter andra människor tala om och bestämma hur man ska vara. Den som blir utsatt för dubbelbestraffning kan bli handlingsförlamad. Det känns hopplöst, det blir fel oavsett hur man beter sig.
Så här kan det gå till:
- Män som visar känslor anses för feminina. Män som är hårda och tuffa anses macho.
- Om du måste gå tidigare för att hämta barn på dagis är du inte tillräckligt engagerad, jobbar du över på jobbet är du en dålig förälder.
- En attraktiv kvinna kan förlöjligas och en tuff kvinna kan framställas som oattraktiv och okvinnlig.
- Är du noggrann kallas du petig, är du bestämd blir du bitchig.
Motstrategi: Bryt mönstret
Fundera över dina egna värderingar och prioriteringar så kan du lättare bemöta dubbelbestraffning. DU vet vad som är viktigt för dig, var tydlig med hur du tänker! Bli medveten om att härskartekniken förekommer, då har du större möjlighet att distansera dig och se vad det egentligen handlar om - att det är en fråga om maktutövning. Om du blir utsatt: Konfrontera personen och ifrågasätt vad hon/han säger. Be om konstruktiva lösningar.
Bekräftarteknik: Hänsynstagande
Motsatsen till dubbelbestraffning är hänsynstagande. Utgå ifrån att alla alltid gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar. Med hjälp av den tanken blir det lättare att inte döma, och att istället försöka hitta en konstruktiv lösning. Att komma sent till ett möte är inte bra, men personen kan ha gjort sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Anklaga inte utan tala om hur jobbigt det blev för dig när kollegan var sen. (JAG-budskap) Fråga vad som hände. Då bekräftar du din kollega, och får uttrycka dina egna känslor. Ta er tid till att ha dialog om vad alla individer i gruppen behöver för att känna trygghet och för att göra ett bra jobb. Var nyfiken på vad som finns i varandras liv förutom ert gemensamma möte! Det är lättare att påminna sig själv om att människor gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar om man faktiskt känner till förutsättningarna. Det kan finnas saker som stör och distraherar och påverkar kapacitet och beteende. Om en familjemedlem plötsligt blivit sjuk till exempel. Metoder: Ett möte kan exempelvis inledas med en ”Må-runda”. Det är också viktigt att hålla värdegrunden levande. De flesta organisationer bekänner sig till en uttalad värdegrund, den behöver man ”damma av” ibland och ha dialog kring för att den ska vara levande i organisationen. Avsätt tid för teambuildingaktiviteter med jämna mellanrum, då ni kan lära känna varandra ytterligare och ha roligt ihop.
5. Härskarteknik: Påförande av skuld och skam
Osynliggörande, förlöjligande och dubbelbestraffning kan leda till att man känner skuld och skam, utan att man riktigt förstår varför. Det är då bra att uppmärksamma att det är mänskligt maktspel som ligger bakom känslan. Den som skuldbelägger andra vill sannolikt själv slippa ta ansvar. Om man påförs skam känner man att man inte duger som man är. När man känner skuld skäms man över det man gör. Skulden kommer utifrån, men upplevs inifrån, du känner dig misslyckad.
Så här kan det gå till:
- Trots att du inte informerats om det där mötet, får du höra att du själv borde tagit reda på när det var.
- Ingen lyssnar på vad du säger under mötet och det känns som du uttrycker dig dumt och otydligt.
- Om man utsätts för övergrepp eller sexuella trakasserier, har man sig själv att skylla - genom exempelvis klädval.
- Du kanske har ställt krav eller väckt frågor som man vill tysta ned. Du får då veta att du inte vet eller kan tillräckligt eller inte har anledning att gnälla (exempelvis om mer resurser eller att förändra något). Risken är att man själv börjar se sig som en gnällspik som är fel ute.
Motstrategi: Intellektualisera
Försök att bli medveten om varför du känner skuld i vissa situationer. Hur upplever andra situationen? Försöker någon vältra över sin egen ångest på dig? Ligger felet egentligen i arbetssituationen? Eller i fördelningen av sysslor i hemmet? Du kan också höja blicken ytterligare och titta ännu längre tillbaka, för att se en specifik situation mot bakgrund av tidigare kulturella traditioner och normer. På så sätt kan du se mönster i både dina egnas och andras beteenden, som kan ge en inblick i hur vi alla lär oss både att påföra och att ta på oss skam och skuld.
Bekräftarteknik: Bekräfta dig själv och andra Motsatsen till att påföra någon skuld och skam är att ge bekräftelse, uppbackning och stöd. Istället för att kommentera att någon gör för lite, uppmärksammar du det positiva som personen bidrar med. Det är nära kopplat till strategin med hänsynstagande. Bekräfta människor som ber om hjälp eller som faktiskt säger att de har för mycket att göra. Ingen tjänar på att människor tar på sig för mycket eller har dåligt samvete för att de inte gör tillräckligt. Det leder bara till att arbetet utförs sämre och med mindre tillfredsställelse. En bra metod är att jobba medvetet med feedback i gruppen.